Hemma finns godkända larmhunden Enya och tre andra aussier. För mig är räddning väldigt mycket mer än hundträning - det är samarbete, gemenskap och beredskap att hjälpa till då myndigheterna behöver oss. Jag vill att klubben ska vara en trygg plats där var och en tränar mot sina egna mål. Det gemensamma målet för klubben är ändå klart och tydligt - att få fram fler godkända larmhundar till Frivilliga räddningstjänsten. Förhoppningsvis är lilla Thelma 1 år i framtiden en av dem.

Mitt intresse för hund har alltid funnits och redan i lågstadiet började jag i FHJ-gruppen i min kommun. Så när jag skaffade min första egna hund 2008 var det självklart för mej att börja med räddning där jag kunde slå ihop mina två intressen. Nu tränar jag med min jaktlabbe "Senna, 2 år". Han är en riktig glad arbetsmyra som älskar fart och fläkt, på gott och ont.

Känslan när samarbetet och tilliten mellan hund och förare och gruppen flyter på i skogen och man kan förena nytta med nöje är fantastisk!

Har tränat och ställt ut hund sedan jag var 15 år,
och ibland även tävlat i flera olika discipliner.
Så hundar har alltid funnits i mitt liv.
Räddning började jag med för närmare 13 år sedan med Bozze som inte finns längre.
Idag är det Harry som jag tränar med och 2022 blev vi godkänt räddningshundsekipage.

Att vi kommit så långt att vi har klarat slutproven i alla grenarna inom räddning är för att jag tycker om att höja ribban när vi nått ett mål,
men vi tävlar inte mot andra utan mot våra egna resultat och även om det inte är godkänt resultat kan man alltid ta lärdomen med sig till nästa gång.
Att ständigt utvecklas och problemlösning är det som är så roligt med räddning,
och tillsammans med andra samtidigt som man kan göra en samhällstjänst.
Bland det roligaste är att se sin egen hund och andra ekipage utvecklas, oavsett nivå!

Erika tränar tillsammans med sin finska lapphund Humle, 5 år. Erika, började i ÅRHK 2021 och fastnade.

Catta tränar sök tillsammans med sin Alaskan Malamute, Týr, 3 år. 

Jag tränar med min engelska springer spaniel Jöran. Vi började träna hösten 2020 eftersom Jöran visade att det han vill göra. Vi har lärt oss massor på vägen och det blir aldrig klart. Att träna tillsammans mot målet att bli ett räddningsekipage är inte bara en strävan efter att bli klara utan det är resan i sig som skapar det fina. Att vara ute i alla väder tillsammans med andra likasinnade är helt galet roligt.

Jag heter Elin och har tränat eftersök med min vita dvärgschnauzer Chelsea i drygt ett år, hon fyller 5 år den 31.5.26. Jag kom med i ÅRHKs verksamhet genom att min son Gabriel visade intresse för sök på ruinbanan och i skogen men eftersom han är minderårig ännu behövde han ha en vuxen med sig och här fastnade jag, tacksam för det! När jag inte tränar hund jobbar jag som speciallärare, samt håller bl.a. kurser i tecken som stöd.